En av mina vänner har en osannolik förmåga att skaffa spännande och intressanta jobb. Just nu jobbar hon som (om jag har fattat saken rätt, det går snabbt i vändingarna här) någon typ av eventkonsult med kickoff Stockholm som specialområde. Det som är extra imponerande är att hon vad jag vet inte har någon formell utbildning eller ens bakgrund i den här typen av verksamhet. Hon är bara väldigt driftigt och vet vad folk gillar. Fingertoppskänslan eller begåvning kallas det visst. Lite sådant skulle jag gärna ta några mått till av om det var möjligt. Tidigare har hon jobbat som professionell studiomusiker (hon spelade piano och trombon), vilket hon heller inte utbildat sig för på något sätt. Vad jag vet kan hon inte ens läsa noter och vet sannolikt mindre om musikteori än vad jag gör. Men hon har tydligen en ovedersäglig talang på det området som bland annat består av absolut gehör och närmast spöklik känsla för melodier och vilket anslag som passar en viss artist och låt. Det kan man tydligen ha användning för på flera områden. Jag blir nästan lite störd, det borde vara olagligt att ha så mycket talang.

Man kan undra vad de egentligen använder för bokningssystem hos min tandläkare. Om de ens har ett. Förra veckan hade jag en tandläkartid inbokat och jag hade fixat och ordnat så att jag kunde gå ifrån jobbet då, vilket inte var helt lätt eftersom jag har ganska mycket på mitt bord för tillfället. När jag väl kommer dit så visar det sig att de har dubbelbokat tiden och det sitter redan en kille i (min) tandläkarstol. Sådant får liksom inte hända. De har dessutom strulat tidigare på den där mottagningen. För inte så länge sedan ringde de och störde mig mitt i ett viktigt möte och undrade varför jag inte hade dykt upp på min inbokade undersökningstid. Den tiden hade i varje fall inte jag bokat, det är jag hundraprocentigt säker på. Jag menar så där kan man inte hålla på om man gör anspråk på att driva en förtroendeingivande och professionell verksamhet. På mitt kontor har vi implementerat ett alldeles utmärkt system som aldrig strular, jag ska tipsa tandläkaren om det nästa gång jag är där för de kan inte fortsätta i samma stil länge till.

Nu har jag äntligen kommit hem efter en hel dags slitande och det tycker jag verkligen är skönt. Jag har nämligen varit hos en kompis och hjälp honom och några vänner till oss att sätta upp ett partytält för min kompis fyller år och vi tänkte ställa till med en liten fest i hans ära nu i helgen och det kommer nog bli väldigt trevligt när det väl är dags för själva festen men det är ju ganska jobbigt med all förberedelse som man måste ordna med när man ska ha en stor fest. Det kommer att komma väldigt mycket folk till den här festen och det blir säkert jätte skoj. Vi har varit och storhandlat inför festen också så nu är det mesta klart och man kan slappna av lite. Fast jag har ju inte köpt någon present ännu förresten och det är ju inte så lätt att komma på vad man ska köpa.

Jag hörde en låt på radio (ja vanlig gammaldags radio, inte podcast eller spotify) ganska nyligen. Det var faktiskt bland det bästa jag hört sedan jag gick i barnkläder. Då har jag ändå hört väldigt mycket musik. Konstigt faktiskt, jag som trodde jag var härdad och aldrig skulle kunna imponeras så där igen av en simpel poplåt. Men det kunde jag tydligen. Med besked också. Nu vet jag inte om jag egentligen har så mycket att tillägga i det här ärendet. Jag menar det går ju inte att berätta så mycket eller analysera saker och ting på något särskilt sätt nu när jag inte vet vem artisten är eller ens vad låten heter. Eller det löser sig väl, den kommer säkert igen. Problemet är väl mest att jag inte har tid att lyssna på radio särskilt mycket nuförtiden. Jag har nämligen fullt upp på alla fronter, det går liksom inte att komma ifrån den saken.

Jag har blivit erbjuden att köpa ett bättre begagnat partytält av kompis. Han tar tidigare varit en notorisk partyanordnare och brukade ställa till med ett tiotal episka sjöslag varje sommar. Det här gjorde på halvprofessionell basis kan man nog säga. De (han och två kompanjoner) såg till att tjäna en del pengar på varje tillställning genom inträde (fast det var alltid gratis för oss kompisar) och spritförsäljning. De gick ganska bra tror jag, det lyckades bland annat alltid fixa otroligt fördelaktiga avtal och priser på ölmärken och spritsorter som någon leverantör höll på att lansera i landet. I alla fall så ska han lägga ner den här verksamheten, kamma till sig (bildligt och bokstavligt) och flytta till London för att plugga ekonomi. Av någon anledning verkar han ha fått för sig att jag ska axla festfixarmanteln eller något. Det måste nästan vara därför han tycker att jag ska köpa partytältet. Nu tänkte visserligen jag ordna en åtminstone en fest till sommaren, en kombinerad midsommarfest och trettioårsskiva. Men det är ju bara en gång så det bli nog enklare för mig att hyra det jag behöver då.

Jag vill ha ett nytt jobb. Främst av ett skäl som många säker tycker är fånigt och kanske till och med en smula provocerande med tanke på att arbetslösheten är så hög som den är idag. Hur som helst så är kaffebryggaren på kontoret jag arbetar på genomusel. Kaffet blir helt enkelt genomusel och i det närmaste odrickbart. Jag har varit på mina chefer i stort sett oavbrutet om det här sedan jag började och försökt övertala dem att skaffa en ordentlig maskin men de har valt att inte göra något åt saken. Skandalöst enligt min mening. Jag anser nämligen att det är ett flagrant brott mot arbetsrätten och att dåligt kaffe på jobbet även kränker mina mänskliga rättigheter. Ingen har lyssnat. Därför har jag kommit fram till att jag omöjligen kan vara kvar på den arbetsplats full tyranniska kaffehatare. Jag har försökt länge nog vid det här laget. Men nu är dags att sluta om jag vill ha något kvar av min självrespekt.

Jag är en hobbykock med höga ambitioner. Det är mycket möjligt att jag inte är världsbäst på att laga mat men jag gör definitivt mitt absolut bästa varje gång jag sätter ingång med något i köket. Dessutom försöker jag variera mig så mycket det går och testa nya grejer så ofta jag kommer åt. Utöver det är min målsättning att bli en bred kock som möjligt (bildligt talat alltså) med en eklektisk repertoar. Jag tycker också att jag vid det här laget har hyfsat koll på det mesta. En sak har jag dock aldrig fått till. Jag kan bara inte laga kyckling av någon anledning. Varför det är så vet jag. Många hävdar nämligen att just kyckling är bland det lättaste att laga till. Jag kan inte hålla med, varje gång jag försöker mig på något sådant misslyckas jag kapitalt. Det är faktiskt mycket irriterande eftersom jag gillar kyckling när andra lagar den.

Lite profilprodukter är aldrig fel tycker jag för vissa profilprodukter är ju väldig fina måste jag säga och jag sitter och kollar på en hemsida med en massa olika typer av profilprodukter så det finns hur mycket som helst att titta på. Det finns ju både för och nackdelar med internet om man ska vara helt ärlig och man får själv ansvara för att man använder internet på bästa sätt. Det finns till exempel en oerhörd mängd med information och man skulle kunna sitta hela dagarna framför datorn och surfa runt men då får man ju inte mycket annat gjort och det är lätt att fasta framför datorn lite för länge. Sen är det ju så att det är väldigt enkelt att handla saker på nätet också men då får man se upp så att man inte handlar för mycket med tanke på att man måste ha pengar till annat också

Plastikkirurgi Stockholm? Det kan väl inte vara så svårt att ordna. Eller hur, det måste ju finnas hundratals plastikkirurgiska kliniker i områden. Alla är säkert inte lika bra men det borde rimligtvis finnas någon slags lägsta nivå på det där tycker jag. De som är för dåliga, dyra eller opålitliga borde, tycker man, konkureras ut ganska snabbt i en så stor stad. Fast man vet ju aldrig, kanske finns det några lömska fulplastikkliniker i staden. Det skulle ju kunna vara så. Men som sagt man måste nog ha ett ganska så rejält mått av otur för att stöta på en sådan tycker jag. Ändå, kosmetiska ingrepp är inte som att köpa en kopp kaffe. Blir det fel, kan det bli riktigt ordentligt och sådant undviker jag gärna om det är möjligt. Ja, det skadar nog inte att göra riktigt ordenlig och grundläggande research innan man ger sig på en sådan sak.

Alla har väl någon ovana. Jag bara antar att det är så, det måste vara så. Själv har jag nämligen flera. Varav några av dem är… ja kanske inte så bra. Nu har jag ingen direkt livshotande ovana som en del har. Fast vem har egentligen direkt livsfarliga vanor? Jo, några finns det väl. Det är helt klart inte särskilt hälsosamt att injicera olagliga droger. De som gör det lär nog behöva första hjälpen något oftare än vi andra. Sedan så är det ganska riskabelt att hålla och flänga omkring på höga berg utan säkerhetslinor som de här friklättrarna gör. Friklättring kan inte ses som något annat en riktig ovana enligt min mening. Kroppen borde ju reagera på synintrycken man få under klättringen på samma sätt oavsett om man har säkerhetslinor eller inte. Alltså är det bara dumt att riskera saker så där. Eller nu kanske det bara jag som inte förstår poängen med hela sysselsättningen. En riktig friklättrare kanske kan förklara allting mycket bättre.